Från appen: "Barnet är nu 11-12 cm långt från huvud till stjärt och väger ca 90 g i början av veckan och ca 120 g vid veckans slut". Det står att livmodern är nu lika stor som ett bebishuvud. (Tänk i början i v 9 stod det att livmodern var lika stor som ett gåsägg)
Det är alltså nu det börjar hända grejer därinne! Växer och frodas, det gillar vi! Man skulle kunna tro att jag räknar dagarna tills ultraljudet, men det hinner jag faktiskt inte med. Dagarna går så fruktansvärt fort och veckorna lika så. Nerven i vänster skinka har inte gjort sig till känna på ett tag men har börjat känna av att det är något i magen när jag reser mig upp från en låg stol, det liksom tar i lite känns det som...
Att komma ihåg:
Jag nyser fortfarande mycket ofta, är torr i halsen så gott som varje morgon då jag märker att jag munandas då jag blir tät i näsan under natten. Det är inte bara svullna slemhinnor för varje morgon snyter jag mig rejält, men är samtidigt inte förkylld? Under dagarna är jag snarare torr i näsan och när jag försöker snyta mig så kommer det lite blod varje gång (sköra slemhinnor?). Snorig på morgonen känns det som om jag varit sedan förkyldningen i vecka 8.
Vet inte om jag redan skrivit det men är sjukt sugen på senap, äter BARA senap på julskinkan i vanliga fall och då i mycket tunnt lager, men nu har jag till och med tänkt tanken på att ta en sked med senap bart! Har såklart redan tjuvstartat med julskinkan och då med ett rejält lager senap så det liksom pyser ut på sidorna när man biter över mackan. Mums.
Kissar fortfarande 2ggr/ natt och går upp tidigare än vanligt på morgonen (om jag är ledig) pga jag är kissnödig igen sådär vid 8tiden på morgonen. Än så länge har jag inga problem med att somna om!
Och slutligen, jo jag har köpt mig en angelsounds doppler..har varit emot men samtidigt behöver jag bekräftelse om att jag verkligen ÄR gravid. Försökte lyssna igår tillsammans med mannen, men det var svårt. Gjorde ett försök till nu på morgonen och det tog lite tid men tillslut hittade jag den galopperande hästen! Lilla älskade parvel med så starkt hjärta. Jag liksom försökte frysa ögonblicket hålla dopplern blixt stilla kände att leendet bredde ut sig över hela ansiktet! Försökte räkna hjärtslagen men hade bara en digital klocka och lilla parveln ville inte stanna i rampljuset så länge utan flyttade sig när jag bara räknat till 50slag. Det var kul att höra skillnaden på min puls (travande häst) till barnets galopperande puls. Tänk att jag får vara med om detta *nyper mig i armen* känner mig alldeles varm inombords***
Tänk vi har passerat 40% av graviditeten! <3