17dagar kvar...
Fredagsnöje hos barnmorskan!
Dagens kontroller v38
Blodtryck 120/75mmHg
Blodsocker 5.0 mmol
HB: 117g/l (120 för 2månader sedan!, hållit sig jätte bra!)
Sf mått 34cm (+1cm på 2veckor)
Bebis hjärtslag: 136s/min
Vikt -0,5kg minus sedan sist! (2 veckor sedan). (+5,6kg sedan inskrivningen). Tror det har att göra med allt vatten jag drack sist för att kunna lämna urinprovet, hihi..
Position: H*n ligger långt ner och var lite/knappt "ruckbar". Så gott som fixerad alltså!
Urinstickan +1 protein (inga konstigheter)
Frågade om hormonstrecken på magen, har en markant hormonstreck upp till naveln och en svagare hormonstreck som sedan fortsätter ovanför naveln och över magen...de är alltså olika markanta. Hon höll med att de såg annorlunda ut men att båda var hormonstreckar och att det talar för flicka enligt barnmorskan när det är hormonsstreck över hela magen, återstår att se vem som tittar ut...det är verkligen svin kul med alla gissningar och tecken som folk utgår ifrån.
Bjuder på en -magen-bar-bild- så ser ni hormonstreckarna, den övre ser dessutom sned ut? Ljuset gör det inte rättvist då den undre är mörkare och kom tidigare än den övre har jag för mig. Ärret för navelpiercingen är inte heller det snyggaste;-) Naveln har gått från djupgrotta till "platt", lite buktar den allt.
Vi skrev en sammanfattning av graviditeten som kommer följa med journalen till förlossningen. Att det är en IVFgraviditet, har mått bra hela graviditeten och inget direkt att klaga på. Att jag vill ta förlossningen som den kommer, gärna bada, helst slippa epidural (men vill inte säga att jag INTE vill ha den heller, vet ju inte hur jag kommer reagera), varma handdukar mot perineum för "hålla emot" att undvika att spricka. Lustgas såklart.
Önskar jättemycket att få amma, om det funkar (är ju aldrig en självklarhet). Skrev även att blivande fadern också vill vara kvar på sjukhuset tillsammans med mig och bebis, (skulle han bli hemskickad så kommer jag gå i taket, ett som är säkert;-).
Annars tycker jag att jag ser ganska lugnt och realistiskt på det hela!! Känner mig lugn och harmonisk inför förlossningen, ingen idé att oroa sig i onödan. Jag som brukar ha sjukt ont vid mens brukar säga och tänka på att jag har 9månaders menssmärta att ta igen, klart som fan de kommer göra ont, men ser det positivt att de vid förlossningen kommer i intervaller och att man däremellan kan andas som vanligt, tillskillnad från menssmärtan när jag vaknar av den mitt i natten och får ligga i fosterställning tills citodonen börjat hjälpa. Känner jag mig själv rätt så kommer jag säkerligen bli lite sprallig och uppspelt när man märker att det börjar dra igång! Spännande tid nu!!
Dagsbild v 38 (37+3)