Strålande solsken ute, men innerst inne är jag lite depp idag. Har fått en känsla av att det kanske inte fungerar trots allt. Kanske jag har varit alldeles för positiv? De senaste två dagarna har jag inte känt så mycket kolsyra/aktivitet/ilningar från livmodern som jag så tydligt känt innan. Däremot drar det igång på kvällarna, igår kväll bubblade det av bara tusan. Så visst finns det hopp, men klart man börjar undra när man inte känner något under dagarna. Vill ju känna hela tiden, bli påmind.
Har plugg jag måste ta tag i men inte orkar, en onlinetentamen väntar på fredag och just nu känns det hopplöst. Tentamen brukar vara på 15minuter och innefatta ca 10st frågor, så det är snabba svar och meningen är väl att man inte ska hinna slå i böckerna på den korta tiden.
Idag är det 30dagar kvar tills vi får vårt älskade hus. 5dagar kvar till testdag. 60dagar tills vi lämnar lägenheten. Ska nog ta min älskling under armen och dra med honom ut på en promenad för att få lite solenergi. Har haft en lång härlig pratstund med Precious1 (det brukar ofta bli långa pratstunder med dig;-) som gjorde mig lite gladare, alltid lika roligt att prata med dig.