Känslan som infann sig i dag, maken ute och klipper gräset jag pysslar i köket. Lyssnar på radio, nynnar med i sångerna, lagar mat, diskar OCH eldar i pannan (har blivit en fena på att tända i pannan!) Till september sätter vi in bergvärme, då får det blir en kamin lite längre fram, såå mysigt att elda. Ett lyckorus infinner sig, men blir ständigt påmind om det vi inte kan få. Läste aftonbladet tidigare i dag..."På facebook får ju ingen missfall", Nu har jag aldrig fått missfall (eftersom jag aldrig lyckats gravid över huvudtaget) men OJ vad jag känner igen mig. Kan inte föreställa mig hur ett missfall känns, men vet hur det känns att gå och vänta två veckor efter en insemination och hoppas på att det ska ta sig. Men när mensen infinner sig så rasar allt.
Artikel i Aftonbladet:
Det tar ett tag innan jag fattar vad hon säger: ”Det ville sig inte.”
Men så hör jag snyftningarna och börjar stamma.
– Men ... när? Ni var ju på grillfest i går. Det såg jag på Facebook.
Jag hör genom luren hur hon skrattar till mellan tårarna.
– I går morse. Men du vet hur det är ... Ingen får missfall på Facebook, säger hon.
Det tar ett tag innan jag fattar vad hon säger: ”Det ville sig inte.”
Men så hör jag snyftningarna och börjar stamma.
– Men ... när? Ni var ju på grillfest i går. Det såg jag på Facebook.
Jag hör genom luren hur hon skrattar till mellan tårarna.
– I går morse. Men du vet hur det är ... Ingen får missfall på Facebook, säger hon.
Det är andra gången vi har samma konversation, jag och min fina, älskade vän med den fientligt inställda livmodern. Jag försöker trösta det som inte går att trösta. Vi pratar om en bebis som fanns, som inte finns. Som är så efterlängtad, önskad och älskad som ett barn kan bli. Men som inte blev hennes bebis den här gången heller.
När vi lägger på loggar jag instinktivt in på ansiktsboken. Går rakt till hennes sida. Tittar på bilden jag gett en tumme upp så sent som kvällen innan, hennes grillkväll med vänner. Hon är vacker. Hon ler. Med munnen, tänker jag. Inte med ögonen.
På Facebook får ingen missfall. Orden ringer i mitt huvud. Jag klickar in på nyhetsflödet. Han som precis har separerat har gjort en tumme upp på sitt ex statusuppdatering om något obetydligt, trots att de skrek på varandra sist de pratade. Hon som jag vet räknar dagarna till hon ska säga upp sig i augusti har lagt ut ännu en bild från sitt jobb med ett par floskler om underbara arbetskamrater.
Allt på Facebook är inte lögn. Men mycket är det.
Bland de genuina guldkornen i människors liv, junibröllopen, semesterbilderna och midsommarfirandet, ligger de där, inklämda i cyberrymden. Små falska illusioner om ett lyckat liv. Den där ramsan om ”sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne” smattrar förbi.
CD 17 i dag. Hade ägglossningssekret i fredags och lördags. Ägglossningen brukar komma 3-4dagar innan ägglossningen, så det KAN vara dags snart. Är ledig två dagar nu.