Hej på er, mina fina läsare. Har nu läst alla inläggen, har inte kunna hålla inne tårarna när jag läst era vackra stöttande ord...Vill också tacka för de mail jag fått till hotmailen, ni som velat stötta mig lite extra. Blir helt mållös.
Som ni kan urläsa av rubriken så har jag inte koll på vilken dag i cykeln jag är, har slutat tempa, till och med slutat ta folsyran (som jag ätit i ettårs tid nu). Mannen vill ge Danmark en chans till. Vi är dock rörande överrens om att det INTE blir något försök denna cykeln. Vi tar en paus. Försöker hitta tillbaka till livet igen.